Irish Getaway

Idag var faktiskt andra dagen i rad som det inte regnade. Inte ens dimma fick vi heller utan faktiskt sol, tro det eller ej. Dock har det varit lite kallt på senaste tiden. De senaste två dagarna har vi haft lite frost på mornarna, och då blir den lutande och asfalterade gårdsplanen livsfarlig!

Vi mockade asbra igår, så idag skulle vi bara rida. De sista gästerna åkte tidigt imorse, så efter frukost drygade vi lite på rummet, och sen gick vi ner för att se om Oliver hade skrivit någon lista. Det hade han, och 7 hästar skulle ridas och fyra skulle till skrittmaskinen.

Innan vi började satte jag TipToe i hagen och hon blev jätteglad! :)

Vi började med att rida Bart och Victor. Två stora bruna saker som är lite halvslöa, oftast. När vi kom in i skogspartiet knäckte Bart sönder en tjock kvist eller ngt med sin mage/rumpa, och blev rädd och galopperade iväg med Rebecca på den lilla stigen. Jag satt kvar på Victor och var glad att det var just honom jag satt på. Någon av de andra hade inte varit lika lätt att stoppa! Jag travade efter och en stund senare hör jag Rebecca ropa från vägen som ligger upphöjd till vänster om skogen typ. Hon hade tänkt försöka med "styra åt sidan in i något metoden", men Bart hade plöjt igenom busken hon valt och på något sätt hamnade dom på vägen! Vi red parallellt ett tag tills jag kunde galoppera över ängarna och bort till floden där man kan rida upp på vägen.

Det var huuuuuur fint som helst! Solen gjorde så att all frost på ängarna glittrade, och Victor känns lite som att rida en gigantisk Babe när man rider själv. Så genomsnäll och lugn!
Vi red iaf upp på vägen, och när jag tog tag i tyglarna för att göra halt så åkte bettet ur munnen på vänster sida. Så där satt jag med en trasig tygel i ena handen och en tygel med ett bett på i den andra, på en häst med ett och ett halvt sidstycke på sig. Sidstyckena går lixom igenom bettringarna neråt och blir sen tyglarna, så jag kunde inte ta loss tyglarna och sätta dom i nogrimman som jag först hade tänkt. Satan! Så vi fick avbryta där och jag fick traska på mina egna fötter hela vägen tillbaka...

Sen red vi Willy och Wilson, och Rebecca ville ha revansch mot Wilson så det fick hon! Vi har kommit på att det är lixom inte riktiga bockningar han gör, han kör mest ner huvudet och skakar på det och skjuter lite med ryggen eller hoppar runt lite med bakbenen. Men nu var Rebecca mer berädd, så denna gång gick det mycket bättre! Willy var helmysig att rida, fast ganska pigg. Vi avbröt halvvägs istället för att galoppera över ängarna tillbaka, och tog asfaltsvägen för Rebecca var trött på Wilson, haha. Han är en lustig liten häst!
Vi tvättade dom när vi kom tillbaka, båda är vita, och Wilson är väldigt duktig på att smutsa ner sig!

Vi satte Splinter, TT, Clint och Brad i skrittmaskinen och medans dom gick 20 min så slängde vi in mer halm i A-stallets boxar. Sen bytte vi håll på dom och gick in åt fikade i 20 min. Efter det satte vi tillbaka dom i stallet, och det var jättedrygt när vi skulle stanna maskinen för TT puttade på gallret hela tiden så den stannade ju aldrig så man kunde ta någon häst...

Sen så red vi i alla fall ut på Holly och Belview. Belview var den tråkigaste hästen ever, jag lovar... Hon kunde även bara höger galopp, och var helseg och hade jobbiga gångarter. Blä, blä, blä!

När vi var klara med dom var det bara TipToe och Latté kvar. Latté skulle gå en lugn tur, till sjön och till floden och trava lite, så jag följde med på TipToe! Hon var såååå duktig :). Hon var lite trög på högerskänkeln idag. Hon tycker att jag är jättekonstig som vill att hon ska titta åt höger och flytta till vänster samtidigt. Men åt andra hållet är det inget konstigt..! Vi gjorde en liten högervolt, och då kom hon på att detdär kunde hon ju redan! Sen var det inga problem längre.

Kvällsensilaget var 30-40 minuter bort ungefär när vi kom tillbaka, så jag bytte täckte på Willy från svettäcket till hans riktiga och fyllde min ensilagekärra.
När vi började sen hann jag ge till Lexus och TT innan jag hörde Oliver komma och skrika "Rebecca, Wilma, anybody?!", så jag gick ut och kollade. Han ropade att jag skulle följa efter och gick ut genom grinden ner mot jumpinglane med Polyanna i grimma o grimskaft.
Han hade släppt ut Paddy Ark i hagen, men han hade kommit ut på ngt sätt och sprungit in i skogen. Skogen är planterad skulle jag tro, för träden står i rader. Den är jättetät iaf, och träden är höga och har kvistar ganska lågt så man får ducka lite när man springer där.
Paddy hade sprungit genom skogen och ner i en liten träskdamm av ngt slag där han stod och vägrade komma upp. Han var inte fast, han ville bara inte komma upp. Det var alldeles för djupt för att kunna gå i, och Paddy bara stod där som ett fån. Oliver svor och undrade om det inte var den mest korkade hästen i världen, och trodde att han var hjärndöd eller något. Det var verkligen ord och inga visor, haha!
Jag ledde Polyanna längs kanten, och Paddy gick parallellt mitt i sjön. Så jag svängde och gick ut i skogen med henne, och när han inte såg henne spurtade han up och sprang efter. Sen gick vi hem, och Paddy sprang hem själv. Dumma häst...

TT tyckte att det var jättebra gjort av Paddy, för jag släppte ju kärran vid honom och sprang. Han stod där och åt i godan ro medan Lexus tyckte att han borde få mer, och alla andra hästar i H och A-stallen (17 stycken) stod utan mat och såg TT mumsa i sig från kärran.

Jag fodrade klart och sen gick vi in och värmde på lite rester. Vi orkade inte.
Nu borde jag gå ut och skypa men mamma, men jag orkar inte det heller.
Tror att jag ska ut och gå en sväng. Känns lite livsfarligt med tanke på hur smala vägarna är och att det är kolmörkt, menmen. Det blir nog bra ska ni se!

Puss,

WilmaVictoria-